Luftsolfångare i Märsta

Luftsolfångare. Foto: Lisa Henningsson

Hos Jonas Jonsson i Märsta finns sedan en tid en luftsolfångare uppsatt på husets södervägg. Solfångaren värmer upp ventilationsluften och minskar energiåtgången för uppvärmning, samtidigt som det blir mindre fukt i huset.

När solfångaren sattes upp var det just minskad fukt inomhus som var det främsta syftet – detta för att kompensera för den upptorkningseffekt som försvann när oljepanna och skorsten byttes mot värmepump. Men det finns hos Jonas också ett stort intresse för energibesparingar genom smarta tekniska lösningar, inget förvånande kanske hos en ingenjör som arbetar med effektivisering.

Bättre komfort med mindre energi

Utgångspunkten för Jonas är att minska energianvändningen och samtidigt bibehålla eller öka komforten.
– Klimatanpassning behöver inte medföra återgång till mörker och kyla. Min erfarenhet är att åtgärderna höjer komforten och minskar driftkostnaderna. Principen för min egen del är att börja med de åtgärder som ger stora besparingar och kort återbetalningstid – på så sätt skapas utrymme för ytterligare åtgärder.

Energiåtgången minskade kraftigt

Första året i den 163 kvm stora 70-talsvillan i 1 ½ plan gick det åt 17 500 kWh el, 1 kubikmeter olja samt en hel del ved för att hålla en behaglig inomhustemperatur och lamporna lysande. Nu, med värmepump installerad och solfångare på väggen, är elbehovet nere i 13 000 kWh, och kaminen används numer bara för trivseleldning. Snart är dessutom elen som familjen köper koldioxidneutral, tack vare andelar i ett vindkraftverk.

Luftsolfångaren

Luftsolfångaren som sitter på huset idag är ungefär 0,7×2 m stor. Den fungerar bra, och även halvklara vinterdagar som den när jag är på besök kan den generera en inluftstemperatur på uppemot 25-30°– detta med en utomhustemperatur runt nollstrecket. Vid full solinstråling ger den 1,5 kvadratmeter stora panelen en temperaturhöjning på ca 30°C med ett flöde på över 100 kubikmeter luft per timme.

Luftströmmen skapas med hjälp av en fläkt av samma storlek som en ordinär datorfläkt som drivs med en solcell, vilket är fiffigt eftersom fläkten bara behöver gå när solen skiner tillräckligt mycket för att värma upp luften i solfångaren. Läs mer om luftsolfångaren via länken till höger.

Lätta och svåra val

Det finns många val i vardagen som är knepiga. Men de alternativ som både är gynnsamma för klimatet och miljön, livskvaliteten och plånboken finns det ju ingen anledning att tveka inför!

Mer groddar, mindre gurka

Familjen Jonsson gör inte bara åtgärder i den tekniska sfären av hushållet. Även maten är föremål för genomtanke.
– Det finns massor med små saker man kan göra för att minska sin klimatpåverkan, saker som dessutom ger andra vinster, säger Jonas Jonsson. Jag är inte beredd att helt avstå från färska grönsaker på vintern av energi- och miljöskäl, men hur stor smakupplevelse är egentligen isbergssalladen, tomaten och gurkan vintertid?

Lösningen har blivit att grodda linser och bönor för att bredda salladsutbudet under vinterhalvåret. Att grodda är inte alls svårt, och förutom att det är miljövänligt är det dessutom gott och billigt.

Mindre bil – mer motion

Även att minska bilåkandet ger positiva sidoeffekter, som motion på köpet! Genom att ta tillvara på de möjligheter till vardagsmotion som erbjuds genom att ersätta biltransporter med cykel eller promenad, minskar behovet av att ta sig till träningslokalen för att nöta på en spinningscykel eller stegmaskin. Är det för långt att gå eller cykla är det inte heller sagt att man tjänar tid på att ta bilen – åker man kollektivt kan man använda restiden till annat som läsning.

Läs mer

Via länkarna till höger kan du lära dig att göra egna groddar, och läsa mer om hur en luftsolfångare fungerar och vad den kan ge för besparingar. Genom klimatportalen hittar du också andra tips på hur du kan minska din klimatpåverkan.

Ett fel inträffade

De markerade fälten måste fyllas i


Dela på

Dela till Facebook Dela till Twitter Dela till LinkedIn Dela med e-post
Synpunkter & felanmälan Kontaktinformation