Sök på webbplatsen

Hitta snabbt

Planetskötare

Vad är en planetskötare? Kanske har du sett några av de färgglada händerna med barns miljölöften? Idén föddes på Naturskolan och har gått från en utställning via klimattoppmötet i Köpenhamn till en svensk och en engelsk bok.
- Tillsammans kan vi göra mycket, säger Peja Snöbohm, rektor på Naturskolan.

Dekorbild Foto Sigtuna kommun

Sedan 1985 har kommunala Naturskolan tagit ut Sigtunas alla grundskoleelever i skogen. De har vandrat i naturen och pratat om ekologi och miljö. Per ”Peja” Snöbohm är rektor på Naturskolan:
- Vi vill ge starka upplevelser och förklara de stora ekologiska sammanhangen, säger han.

Länge undvek Naturskolan att aktivt ta upp de stora miljöhoten i världen eftersom de vill förmedla positiva upplevelser av naturen för att skapa ett miljöengagemang hos barn och unga de möter.

Hopp viktigt för att möta miljöproblem

2006 kom Al Gores film ”En obekväm sanning” och Sternrapporten, om hur klimathotet påverkar ekonomin. Och sedan kom FN:s klimatpanel, IPCC:s rapport om smältande glaciärer.
- Vi kände att vi inte bara kan fortsätta att gå runt i skogen. Vi måste prata om miljöproblem, men hur? Vi vill skapa hopp, skapa en tro på framtiden, skapa lust. Eleverna ska känna: Jag kan vara en av dem som gör något.

Utställning i Sigtuna museums lokaler

Naturskolan hyrde hösten 2009 in sig i Sigtuna museums lokaler under vårdcentralen i Sigtuna. De tog in en energiutställning och guidade eleverna i en uppbyggd miljö. Utställningen handlade om energi, fotosyntes, energiomvandling och förnyelsebar energi.
- Vi avslutade med att fråga: Vad ska vi göra nu?

Många tillsammans gör skillnad

Här uppstod händerna. Varje elev fick rita konturen av sin hand på ett färgat papper och skriva fem miljölöften, ett på varje finger. Vad ska de göra för att bli en bra planetskötare?
- Händerna visade att vi kunde samla en stor styrka. Tillsammans kan vi bli starka. Vi lovade eleverna att göra allt vi kan för att visa händerna för människor som har makt. 4 000 gör en skillnad.
Alla skolor kom med sina elever.
- Det gick jättebra.

Reste till klimattoppmötet i Köpenhamn

De sista dagarna på utställningen sammanföll med FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december 2009.
- Jag ringde miljö och hälsoskyddskontoret dagen före ansökan om miljöstipendiet gick ut. Vi fick stipendiet och då var resa och uppehälle var fixat.
Tre elever från årskurs 9 åkte tillsammans med Peja Snöbohm och Johan Johansson, rektor på Eddaskolan.

Lämnade dvd till Andreas Carlgren

På klimatkonferensen i Köpenhamn bar de runt på alla pappershänder i ett stort runt och genomskinligt plastklot.
- Många stannade och pratade.
De fick prata med en chefsförhandlare från svenska delegationen från Miljödepartementet.
- Vi träffade politiker och gav en dvd till miljöministern Andreas Carlgren (c) och vi fick kontakt med forskare.
Naturskolan samarbetade med en teatergrupp som bjöd upp dem på scen.
- Det var flera hundra personer i publiken och vi fick gå upp och berätta om 4 000 barns händer. Det blev stående ovationer. För de tre elevernas som var med var det en stor uppmuntran.
De blev också intervjuade av flera svenska medier.

Fina budskap från alla planetskötare

Efter klimattoppmötet blev det ingen överenskommelse.
- Jag fotade alla händerna och började upptäcka budskapet på händerna. Jag tänkte att det här är helt makalöst.
På Naturskolan funderade dem på hur de skulle knyta ihop säcken.
- Vi ska vara en idéspruta, inte fastna i klimatkrisen. Händerna ger svaret. Det handlar inte bara om klimat. Vi tog alla händer och läste högt. Tårarna rann, det var skratt och vi blev rörda.

Handbok för planetskötare

Efter klimattoppmötet gjorde Peja Snöbohm och hans fru Christina Rudin Snöbohm en ny utställning med händerna i Kulturstugan i Märsta. Det kom väldigt lite folk och han var inte nöjd. Han ville dokumentera händerna i form av en bok.
- Titeln kom av sig själv: Handbok för planetskötare.
 
Med kommunens hjälp blev det en bok med barnens färgglada händer och positiva budskap. Den 4 april delade Peja Snöbohm ut boken till alla grundskolor i kommunen. Boken används nu som lärobok i hållbar utveckling, en lärobok som eleverna själva är högst delaktiga i.
- Den svenska boken är ett dokument, ett resultat som fortsätter som en lärobok med barnens egna idéer där de kan lära av varandra.

På Tällberg forum i Sigtuna

Kommunen gjorde strax före sommaren en engelsk version av boken ”The Planet Protectors´ handbook” som alla deltagare på Tällberg forum i Sigtuna fick.

Begreppet planetskötare har Peja Snöbohm plockat från en föreläsare som sa att vi behöver bli goda planetskötare.

Vad som händer i framtiden med planetskötarprojektet är inte bestämt men att idén lever vidare är helt säkert. Håll utkik efter färgglada händer med positiva budskap om miljö, framtid och hopp om förändring.

Den första Naturskolan i Sverige startades på 1980-talet (i Sverige) och finns idag på ett hundratals platser runt om i landet. I Sigtuna har skolan funnits sedan 1985. Naturskolan vänder sig till elever i grundskolan och tar ut dem i naturen för att elever ska få högre betyg i olika ämnen och för att skapa en större förståelse för natur och miljö.

Torbjörn Granrot

Ett fel inträffade

De markerade fälten måste fyllas i


Dela på

Dela till Facebook Dela till Twitter Dela till LinkedIn Dela med e-post
Synpunkter & felanmälan Kontaktinformation