Folkskolan i Märsta storkommun


Bakgrund till folkskolan i Sverige sedan 1842
Den 18 juni 1842 utfärdade Kungl. Maj:t vår första folkskolestadga. Enligt nämnda stadga skulle i varje församling finnas minst en, helst fast skola med godkända lärare, alltså inte ambulerande lärare i socknen. Skolläraren skulle få en viss fastställd minimilön och bostad och andra naturaförmåner. Skolväsendet skulle bekostas av församlingarna. Medellös församling kunde dock få ett mindre understöd från staten. Skoldistriktet blev detsamma som kyrkoförsamlingen och kyrkoherden blev ordförande i skolstyrelsen. Staten gjordes ansvarig för lärarutbildningen. Egentligen är det fel att påstå att folkskolan inrättades just 1842. Det var ingen absolut skolplikt som tillkom då, bara plikt att tillägna sig den kunskap som lärdes ut i folkskolan. Det kunde trots allt fortsätta ske i hemmet, om detta kunde motiveras.

Folkskolan kom länge att uppfattas som en fattigskola och behandlades också som en sådan från statens sida. När de första folkskoleinspektörerna skickades ut på 1860-talet samlade de stoff till dystra årsrapporter om dåliga sanitära förhållanden och jättelika klasser i fattig-Sverige.

Med tiden kom staten att betala för lärarnas avlöning. Männen hade avsevärt högre lön än kvinnorna. Kvinnorna var ofta småskollärare.
 
Undervisningsplanen delade in undervisningen i bl a A- och B-typer. A-typen innebar att lärarna undervisade i endast en årsklass medan B-typen innebar undervisning av läraren i två eller flera klasser samtidigt


Skolplanerna i Märsta storkommun
Efter andra världskrigets slut inleddes en expansiv period som bl a innebar att allt fler uppgifter kom att läggas på kommunerna. Många små kommuner fick allt svårare att klara av sina uppgifter, inte minst ekonomiskt. För att åstadkomma bärkraftiga kommuner fastställde riksdagen år 1946 en ny kommunindelning att gälla fr o m den 1 januari 1952. Antalet kommuner minskade från ca 2500 till drygt 1000. Minskningen har fortsatt och antalet kommuner är i dagsläget ca 290.

1946 års riksdagsbeslut innebar bl a att Norrsunda, Husby Ärlinghundra, Odensala och Skånela landskommuner sammanfördes till en storkommun benämnd Märsta kommun. Den nybildade kommunen bestod av ca 3800 invånare.

År 1950 förrättades val av de personer som fr o m januari 1952 skulle utgöra Märsta storkommuns kommunalfullmäktige. Bildandet av den nya kommunen krävde omfattande förberedelser. Därför började de nyvalda ledamöterna redan år 1951 arbeta med problemen. Ett exempel på detta är det här publicerade protokollet som upprättades vid den nya storkommunens skolstyrelses konstituerande sammanträde den 7 mars 1951.

I sammanträdet deltog förutom skolstyrelsens ledamöter folkskoleinspektören Orrgård. Som vi ser i protokollet spelade han en ganska aktiv roll i diskussionen. Inspektörernas uppgift var att ge råd och understöd i skolfrågor samt att övervaka att gällande författningar m m. efterföljdes. Inspektörerna deltog inte i beslutfattanden. Se protokollet § 5.
 
Vid skolstyrelsesammanträdet behandlades många viktiga frågor. Man beslöt t ex att föreslå kommunalfullmäktige att klass 8 skulle inrättas i kommunen så fort den nya centralskolan blev färdig. Antalet undervisningsämnen var också föremål för överläggningar, bl a frågan om att införa engelskundervisning i årskurs 5.
 
Det beslöts att utse en skolsekreterare som skulle sköta protokoll, utredningar, lägga fram läroplaner, ordningsstadga etc. samt ge förslag till budget och timplaner.

Läs protokollet i länk till höger.

Ett fel inträffade

De markerade fälten måste fyllas i


Dela på

Dela till Facebook Dela till Twitter Dela till LinkedIn Dela med e-post
Synpunkter & felanmälan

Relaterat dokument