Frågan om nödhjälpsarbete i Sigtuna stad

Under perioden 1929-1939 hade vi en ekonomisk depression i Sverige och stora delar av världen. Många blev av med sina arbeten varför nödhjälpsarbete med statligt bidrag infördes. Nödhjälpsarbete är ett sätt för samhället att ge arbete åt individer som har svårt att på annat sätt hitta egen försörjning. En del fick bo i baracker för att de kom långt ifrån. Banker och stater hade guld som de var rädda om. De var därför inte benägna att satsa på utlåning och finansiering av stödåtgärder. Krisen förvärrades av att de var rädda om sitt guld. Byggandet avstannade mer eller mindre.  Därför ansågs det lämpligt att nödhjälpsarbetarna byggde framförallt vägar och broar men även bostäder. Lönen var ca 75% av de vanliga arbetena. De personer som vägrade ta ett nödhjälpsarbete fick ingen ersättning alls. Mycket blev utfört dessa år genom denna åtgärd. Hur man ställde sig till saken i Sigtuna stad ser ni nedan.

Nedan utdrag ur Sigtuna Stadsfullmäktige protokoll den 22 april 1930, § 5. Mötet hölls på stadshotellet. Under punkten 5 Förslag till principuttalande ang. nödhjälpsarbeten. I enlighet med BN:s förslag beslöto Fullmäktige göra nedanstående principuttalande ang nödhjälpsarbeten: 

”Den livliga byggnadsverksamhet, som under de senaste åren  utvecklats i vår stad och skapat arbetstillfällen för icke endast stadens egna invånare utan även lockat till arbetskrafter  från andra kommuner, har betingats av de härstädes grundade institutionernas raska utveckling  och därmed följande behov av nybyggande. Då dessa behov nu synes i det närmaste vara fyllda, måste man inom den allra närmsta framtiden motse en betydande inskränkning i byggnadsverksamheten och avsevärt minskade arbetstillfällen.  Inom denna bransch. Inför denna situation vill stadsfullmäktige uttala, att alldenstund de sista årens livliga byggnadsverksamhet varit av tillfällig art, staden icke kan ikläda sig något ansvar för att i framtiden genom event. nödhjälpsarbeten eller dylikt bereda arbetstillfällen åt de arbetare, som i anledning av ovan nämnda förhållanden snart torde komma att sakna arbete i Sigtuna, utan böra dessa se sig om efter arbete på annan ort.  Proportionen mellan nuvarande antalet byggnadsarbetare i staden och en byggnadsverksamhet, som kan betecknas som sannolikt normal för framtiden är orimlig och kan icke få bli bestående, om drägliga förhållanden på stadens arbetsmarknad skola kunna skapas.”

Sedan BN:s ordförande framhållit att, uttalandet ej bunde Fullmäktiges handlingsfrihet beträffande ev. anordnande av nödhjälpsarbeten, beslöts på yrkande av Herr K Bergman, att uttalandet skulle kungöras i stadens tidningar. Se tidningsartikel till höger från Sigtunabygden , nr 17 1930, 25 april.

 


 

Ett fel inträffade

De markerade fälten måste fyllas i


Dela på

Dela till Facebook Dela till Twitter Dela till LinkedIn Dela med e-post
Synpunkter & felanmälan

Relaterade dokument