Knivsta-Skepptuna-Märsta Polisdistriktsförbund 1952-1966

Året 1964  skickade  Riksarkivet ut ett cirkulär med råd och anvisningar angående polisdistriktens arkiv i samband med polisväsendets förstatligande.  Knivsta-Skepptuna-Märsta Polisdistriktsförbund följde anvisningarna. Handlingarna  är förtecknade och omfattar ca en hyllmeter.  Detta möjliggjorde min forskning som jag nedan ska redovisa. Jag har gått igenom protokollen och de diarieförda handlingarna, men det är de förstnämnda som jag nästan uteslutande har använt mig av. Valet av arkiv för förvaringen av handlingarna, blev Märsta. (dnr 474, 1964).  Dåliga spritduplikatoreframställda handlingar har påträffats. Texten har försvagats och intilliggande dokument har avfärgats.

Knivsta, Skepptuna och Märsta nybildade kommuner beslöt att bilda ett kommunalförbund för gemensamt polisdistrikt.  Det första mötet med direktionen var den 25 januari 1952.  Man ville komplettera de fjärdingsmän som redan fanns  sedan 1950. Fjärdingsman var i Sverige länge ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades under slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn, utredningar i fattigvård och hjälpte till vid olyckor och annat. Kronolänsmannens arbetsuppgifter omfattade nämligen skatteuppbörd, indrivning, polisverksamhet. Han var även åklagare i vissa mål.

Benämningen fjärdingsman (i dagligt tal tidigare oftast "fjärsman") har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingar. Från början tillsattes en fjärdingsman i varje fjärdedel av ett härad, men från 1850 kom standard istället att bli en fjärdingsman i varje socken. Titeln försvann 1954. För att klara sitt uppehälle var fjärdingsmännen ofta tvungna att ha ett arbete vid sidan om.

Från 1964 inrättades en polisnämnd i Märsta kommun som i två år fanns parallellt med polisdistriktsförbundet och fjärdingsmännen. Landsfiskalen, som i sin tur var underställd kronofogden, var sedan 1918 överordnad förbundet. Direktionen beslöt den 25 februari 1952 att två fjärdingsmän placeras i varje kommun samt att kriminalkonstapeln placeras i Knivsta.  Ordförande för polisdistriktsförbundet  var  med några års uppehåll friherre Lennart Stiernstedt, Knivsta.  Han var även kassaförvaltare.  Åren 1958 –juni 1961var Herr G Bodewall, agronom, ordförande. Därefter tog Stiernstedt över igen.  Han var ordförande tills polisdistriktsförbundet upphör 1966.

Det var mycket kontorsmaterial som införskaffades både i Knivsta och Märsta polisstationer. Skepptuna hade inget eget kontor. Ett tag var det aktuellt att även Sigtuna skulle vara med i förbundet men detta genomfördes aldrig.  Till en början användes cyklar men bara efter ett år ville man ha bil men fick avslag av direktionen.  Motorcyklar skulle man aldrig komma att använda.

Under årens lopp var det vissa bekymmer med lokaler. Dels växte poliskåren beroende på att det blev fler invånare. Arlandas tillkomst genererade också fler polistjänster och invånare eftersom det blev en stor arbetsplats. Ibland hyrde man lokaler av bönder och ibland hade poliserna expedition i hemmet.  Ett tag var Märstakontoret inhyst i fd kommunkontoret vid Sätuna torg. Sedan mitten av 1950-talet planerade kommunen i Märsta en kombinerad polis- och brandstation, 1960 invigdes den. Klokt nog hade man tänkt på befolkningsutvecklingen och arkitekt  E. Fylking i Stockholm hade ritat på ett sådant sätt att det var lätt att bygga ut. Polisdistriktsförbundet  hyrde utrymmet av kommunen. Fastigheten benämndes Sätuna 3:160 och låg vid Stationsvägen i Märsta. För några år sedan revs den.
Landsfiskalen och poliskommisarien  framhöll  1963 att lokalerna i Knivsta inte kan användas för exekutionsbiträdet (sköter indrivning och ser till att straff verkställs) i Märsta  eftersom allmänheten måste besöka denne på ett bekvämt sätt.  Landsfiskalen föreslog att man skulle hyra lokaler av HSB Arlanda på Sätunavägen 9 i Märsta. Dessa lokaler omfattade 60 kvadrat och inrymde  4 rum lämpliga för exekutionsbiträdet och polispersonal.

Teknikens utveckling gjorde att man fick alltmer förfinade metoder såsom alkotest i bil, fältmätningsbord (användes vid mätning av skisser över trafikolycksplatser), polisradioanläggning och bandspelare.

Personalen ökade hela tiden. Till en början fick inte kvinnor anställas med statsbidrag (år 1959). Men efter några är anställdes ett kvinnligt skrivbiträde. I anledning av lagen den 31 maj 1957 (SFS/1957) om kommunalförbund beslöt direktionen föreslå nya förbundsfullmäktige. Första mötet var 20 februari 1958. Denna har en egen arkivserie.

1965 förstatligas polisväsendet. Knivsta-Skepptuna-Märsta Polisdistriksförbund fanns kvar parallellt t o m 1966.

Styrelsen beslöt inbjuda personalen jämte maka eller make inom Knivsta-Skepptuna-Märsta polisdistrikt till en avslutningsfest med supé på Märsta Teater i samband med att förbundsfullmäktige höll sitt sista sammanträde den 17 mars 1966. Även fullmäktigeledamöternas och revisorerna fruar inbjöds. Så var förbundets tid slut.

Ett fel inträffade

De markerade fälten måste fyllas i


Dela på

Dela till Facebook Dela till Twitter Dela till LinkedIn Dela med e-post
Synpunkter & felanmälan

Ritning på brand- och polisstation