Demografi

Sigtuna kommun har haft en betydande befolkningsökning
under hela 2000-talet. Under den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat med strax över 8 800 invånare, vilket ger en procentuell ökning av invånarantalet på nästan 22 procent. Befolkningsökningen i Sigtuna kommun har varit något snabbare än snittet för länet och ungefär dubbelt så snabb som snittet i riket.

Kommunens demografi

Kommunens demografi

Antal invånare per 31 december 2021.

Merparten av kommunens befolkning bor i tätorterna Märsta, Sigtuna och Rosersberg. Märsta är den största tätorten i kommunen där cirka 64 procent av kommunens invånare bor. Den starka befolkningstillväxten drivs i huvudsak av en hög inflyttning till kommunen, vilket har möjliggjorts av en hög byggtakt. Samtidigt växer befolkningen genom ett födelseöverskott till följd av en ung befolkning. Andelen äldre i kommunen är förhållandevis låg i jämförelse med riket. Befolkningen i Sigtuna kommun beräknas fortsatt växa och uppskattas fram till år 2030 att öka med drygt 9 200 nya invånare.

Se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.SCB:s definierade tätorter i Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. översiktsplanens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.karta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Åldersförändringar

Befolkningsprognosen 2021–2030 visar att det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 40 år. Att antalet personer i åldern 25 till 40 beräknas öka kraftigt medför i sin tur att även antalet barn ökar. Liksom övriga Sverige står Sigtuna kommun inför en ökning av antalet äldre.

Personer som är 80 år och äldre är den befolkningsgrupp som ökar mest. Den ökade andelen äldre ställer krav på vårdplatser och anpassade bostäder, då äldre i större utsträckning har behov av tillgängliga bostäder.

I planeringen ska kommunen planera utifrån den förväntade demografiska utvecklingen och verka för att äldre ska kunna flytta till mindre, tillgängliga bostäder vid behov. Lagstiftningen ställer krav på att nyproducerade bostäder ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det innebär att nyproduktion av bostäder medför att utbudet av tillgängliga bostäder ökar. Detta kan även bidra till bättre fungerande flyttkedjor, då bostäder i beståndet frigörs.

Skillnader i livsvillkor

Målsättningen är att Sigtuna ska vara en sammanhållen kommun där det finns likvärdiga möjligheter till ett gott liv. I dagsläget finns tydliga sociala och ekonomiska skillnader mellan olika bostadsområden och grupper i kommunen.
Skillnaderna fördelas geografiskt: de ekonomiskt, socialt och utbildningsmässigt resursstarka invånarna är koncentrerade till vissa bostadsområden, medan de minst resursstarka invånarna är koncentrerade till andra. Den socioekonomiskt
svagaste delen av kommunen har knappt hälften så hög medianinkomst som den starkaste delen av kommunen. Ohälsotalen i den socioekonomiskt svaga delen är mer än dubbelt så höga. Att minska den socioekonomiska polariseringen och skillnaderna i livsvillkor är en av kommunens största utmaningar. Sigtuna kommun har under senare år initierat ett omfattande arbete inom flera sektorer för att minska socioekonomiska skillnader och öka den sociala hållbarheten. Översiktsplanen genomsyras av viljan att genom stadsplanering främja inkludering, trygghet och trivsel.