Blåstruktur

Sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin i Sigtuna kommun rör sig genom tätorts- och landsbygdsmiljöer och indelas i olika avrinningsområden. De utgör viktiga stråk och spridningsvägar för olika arter och ekologiska processer, samtidigt som de bidrar till friluftsliv, kulturmiljö och till att öka tätbebyggda miljöers anpassningsförmåga vid exempelvis klimatförändringar.

Innehåll på denna sida

Värdefulla sammanhängande vattenområden för natur och friluftsliv
Planeringsinriktning för blåstruktur

Värdefulla sammanhängande vattenområden för natur och friluftsliv

Mälaren

Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden och med hänsyn till det rörliga friluftslivet och utgör dricksvattentäkt för drygt två miljoner människor. Det gör Mälaren till den vattentäkt som förser flest människor i Sverige med dricksvatten. Mälaren är även en stor del i det aktiva friluftslivet i kommunen. Ett sammanlänkande stråk mellan Mälaren och annat vatten i kommunen kan förstärka det ekologiska värdet, återhämtningsförmågan och funktionen hos olika vattensystem samt ge ytterligare möjlighet till vattenkontakt och naturupplevelser. Mälaren är kommunens slutrecipient för ytvatten och det är av största vikt att i all fysisk planering arbeta strukturerat och målinriktat för att inte påverka Mälarens vattenkvalitet negativt. Nedströms utanför kommungränsen ligger vattenskyddsområdet Östra Mälaren. Syftet med vattenskyddsområdet är att bevara en god kvalitet på råvattnet i flera ytvattentäkter inom Östra Mälaren såsom exempelvis vid Görväln. Huvudman för vattentäkten vid Görväln är Kommunalförbundet Norrvatten.

Garnsviken och Lövstaån

Garnsviken utgör ett välbesökt tätortsnära naturområde med flertalet skyddsvärda arter och livsmiljöer som också är del i värdefulla kulturmiljöer. Påverkan från lantbruk, skogsbruk, dagvatten och avloppsvatten samt klimatförändringar, leder till olika miljöproblem och att vattenkvaliteten försämras. Kommunen har därför startat ett arbete med ett lokalt åtgärdsprogram med syfte att minska tillskott av näringsämnen till Garnsviken och Lövstaån, förbättra deras status och bevara deras värden.

Märstaån

Märstaån och dess biflöden rinner i sin helhet inom kommunens gränser och har sin mynning i Mälaren vid Steningeviken. Märstaån och dess vattenmiljöer hyser viktiga rekreationsmiljöer för kommunens invånare. Måby vattenpark, Märsta åpark och Steningedalens naturreservat är uppbyggda kring Märstaåns vatten. Genom att vidareutveckla möjligheterna att röra sig till fots mellan dessa områden kan de komma fler invånare till del och bli ett sammanhängande rekreationsstråk. Stadsutvecklingen kring Märsta och Arlanda har dock delvis satt den naturliga vattenavrinningen inom Märstaåns avrinningsområde ur spel. Jordbruk och ett hårt exploateringstryck i Märstaåns avrinningsområde leder också till sämre vattenkvalitet. En rad renings- och rekreationsåtgärder är genomförda längs sträckan, men det finns fortfarande problem med höga flöden och att föroreningar i ån belastar Mälaren. Kulvertar i Märsta tätort och under väg och järnväg utgör vandringshinder för fisk och även andra djur som är beroende av vatten.

Stockholmsåsen och Fysingen

I Sigtuna kommun finns dricksvattenresurser som bedöms kunna försörja en del av länets befolkning med dricksvatten och fungera som reservvattentäkt. Stockholmsåsen-Norrsunda är av högsta regionala prioritet. Den närliggande sjön Fysingen, som står i hydrologisk kontakt med åsen, är av hög regional prioritet. Vid behov kan de avlasta det regionala systemet på ett betydande sätt. De ska skyddas från negativ påverkan som kan äventyra dess kvalitet och kvantitet. Utmaningar för vattenresurserna, särskilt i Stockholmsåsen-Norrsunda, är föroreningar från källor såsom vägnät, dagvatten och lakvatten från gräv- och sprängningsarbeten.

Fotograf: Sigtuna kommun

Planeringsinriktning för blåstruktur

Vattenplanering ska ske med helhetssyn utifrån avrinningsområden och med ett tydligt recipientperspektiv. Kommunens vattenplan och dagvattenpolicy samt kommande dagvattenplan är verktyg som tillsammans med lokala åtgärdsprogram beskriver riktlinjer för utveckling och hantering av vattenmiljöer i fysisk planering.
De vattenförekomster som har god status ska inte försämras och deras status bevaras. För de vattenförekomster som inte uppnått god status ska ett systematiskt åtgärdsarbete utföras för att förbättra status. All eventuell påverkan på övriga vatten som riskerar att försämra miljökvalitetsnormer i vattenförekomster ska undvikas.
Fortsatt samverkan kring vattenfrågor. Sigtuna kommun deltar i olika samverkansgrupper för flera avrinningsområden, såsom Oxundaån, Märstaån, samt Mälarens vattenvårdsförbund och Norra Stockholmsåsens grundvattenråd, för att förbättra vattenkvaliteten samt bevara växt och djurliv i de olika vattenförekomsterna.
Skapa buffertzoner för vatten inom befintlig stadsmiljö. Genom att fortsätta skapa ytor för fördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse och grönområden kan en struktur skapas som minskar riskerna vid översvämning i ett förändrat klimat och risken att vattenstatus i våra vattenförekomster försämras. Det bidrar samtidigt med en ökad biologisk mångfald.
Värna våtmarker. På landsbygden finns ett stort antal våtmarker med höga ekologiska värden samt värde för vattenhantering. Dessa utgörs framför allt av blandsumpskogar och alsumpskogar men även tallmossar, strandängar och andra öppnare våtmarker. Våtmarker utgör en rad
ekosystemtjänster som bland annat biologisk mångfald och vattenrening, hyser viktiga livsmiljöer för en rad olika arter, och kan fånga upp och binda stora mängder växthusgaser.
Ta hänsyn till markavvattningsföretag. Detta ska uppmärksammas tidigt i planprocessen och gäller för både pågående markanvändning och framtida exploateringar. Annars kan problem uppstå både med ökad tillförsel av vatten och med underdimensionerad kapacitet för avledning av vatten vilket kan leda till stora översvämningar med kostsamma konsekvenser.