Märsta

Märsta är idag kommunens största tätort med cirka 32 500 invånare (31 december 2021). Till Märsta räknas även Valsta och Östra Steninge. Närheten till Arlanda flygplats och en välutvecklad spårbunden kollektivtrafik till Stockholm och Uppsala ger Märsta särskilda fördelar. Här finns goda förutsättningar för ett starkt näringsliv, utveckling av attraktiva boendemiljöer och stärkta kommunikationer som binder ihop Märsta med Arlanda flygplats, Uppsala, Stockholm och övriga regionen.

Två tjejer skrattar i lekplatsen vid Valsta centrum i Märsta.

Fotograf: Rosie Alm

Utvecklingen av Märsta ska framförallt ske genom värdeskapande kompletteringar i kollektivtrafiknära lägen.

Som utpekad regional stadskärna ska Märsta utvecklas till en attraktiv, levande och välkomnande miljö med en levande stadsmiljö och inbjudande offentliga miljöer.

Märsta upplevs idag som grönt med god tillgänglighet till parker, natur, landsbygdsmiljöer och uppskattade rekreationsmiljöer som Steningedalen, Steningeviken och Mälarens stränder. Märstas kvaliteter ska fortsatt tillvaratas och stärkas samtidigt som nya värden tillförs genom kompletteringar.

Flera av Märstas bostadsområden är byggda som separata enklaver. För en socialt hållbar utveckling är det av stor vikt att stärka och utveckla rörelsemönster mellan dessa och till relevanta målpunkter. Det kan bland annat ske genom en omsorgsfull förtätning i sammanlänkande stråk, såsom pågående planering för ett nytt bostadsområde i Midgårdsdalen, och en strategisk lokalisering av samhälleliga funktioner. För kommundelen Valsta anges mer detaljerade
planeringsinriktningar i styrdokumentet Valsta 2030.

Tre kvinnor promenerar längs Nymärsta gränd i Märsta.

Fotograf: Rosie Alm

Bebyggelseutveckling i anslutning till Märsta tätort, ändrad markanvändning

Öster om Märsta station

Området ska utredas för utveckling av en ny kommundel med urbana strukturer och stadskvaliteter. Utveckling av området är ett stort och viktigt framtidsprojekt som ska stärka Märstas roll i den regionala stadskärnan. Bebyggelsestrukturen ska vara tät med urbana kvaliteter, och bidra till att strukturellt koppla samman Märsta med Arlandaområdet. Utbudet av arbetsplatser, bostäder, utbildning, nöjen, kultur, offentlig service samt småskalig och specialiserad detaljhandel ska öka. Besöksoch personalintensiva verksamheter ska fokuseras till Märsta stations närområde samt till stråket mellan Märsta och Arlanda.

Eneby

Enebys läge gör det intressant att utreda för utveckling av småhusbebyggelse. För att områdets kulturhistoriskt värdefulla struktur och de många fornlämningarna belägna på höjderna ska kunna finnas kvar, kräver det att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelsen. Detta motiveras av det väsentliga samhällsintresset av bostadsförsörjning, som sker i anslutning till befintlig infrastruktur. Området är delvis beläget inom Järvakilen och angränsar i väst till ett svagt grönt samband, det vill säga ett smalt parti i den sammanhängande grönstrukturen.

För att säkra friluftsvärden och upprätthålla ekologiska spridningssamband får inte sambandet byggas bort. Utformning och placering av bebyggelse ska ske så att den gröna kilens funktion och värden bibehålls. Detta sker bland annat genom att dalgången mellan bebyggelseområdet och Eneby och Näsby gårdar inte ingår i området. Slutlig avvägning mot det gröna svaga sambandet görs vid detaljplaneläggning. Områdets utbredning har begränsats jämfört med tidigare översiktsplan i syfte att minska påverkan på regional grönkil. Övriga förutsättningar som planeringen behöver ta hänsyn till är bland annat väg 263 och väg 255 samt översvämningsrisk i låglänta områden.

Västra Steninge slottsby

Området avses utredas för en utökning av småhusbebyggelse. Utformning och placering av
bebyggelse ska ske så att den gröna kilens funktion och värden bibehålls. Detta kan till exempel uppnås genom att spara höjder med skog inom området och genom att skapa ett grönt rörelsestråk mellan ny och befintlig bebyggelse. Hänsyn till friluftslivet tas genom att Järvakilen hålls minst 500 meter bred och genom att skogen med de högsta upplevelsevärdena, närmast Mälaren, undantas från exploatering. Hänsyn till kulturmiljön ska ske genom att behålla och utveckla viktiga kulturhistoriska stråk, att bygga terränganpassat och undvika olämpliga utfyllnader av mark samt att anpassa arkitekturen till slottsmiljön. Övriga förutsättningar som planeringen behöver ta hänsyn till är trafikförsörjning samt sociala frågor som att stärka och utveckla rörelsemönster mellan områden av olika karaktär, genom relevanta målpunkter.

Verksamheter sydväst om Västra Arlandastad

Verksamheter sydväst om Västra Arlandastad. I anslutning till golfbanan, belägen mellan Norrsundavägen och väg 263, finns ett mindre område som i dagsläget används för handelsändamål. Området avses utredas för komplettering med ytterligare verksamheter.

Planeringsinriktning för Märsta

  • Planera för en välkomnande, kvalitativ och identitetsskapande arkitektur i Märsta stations närområde och i exponerade entrélägen, både väster och öster om stationen. Rikta satsningar till noderna Märsta centrum, Märsta station och Valsta centrum samt det sammanlänkande stråket Södergatan-Centrumleden-Midgårdsdalen-Valstavägen.
  • Nya byggnader i områden utpekade för mångfunktionell bebyggelse ska ges en skala som möjliggör visuell kontakt mellan de som vistas inne i husen och de som vistas på gatan eller bostadsgården. Exempel på detta är när byggnader har entréer som vetter direkt mot gatan, att det finns balkonger i fasadliv eller kommersiella lokaler i bottenvåningen. Vidare ska ny bebyggelse placeras och utformas så att den bidrar till att skapa ett sammanhängande och väl definierat gaturum med god anpassning till befintlig bebyggelse. Stadsmiljön ska gestaltas med variation och god orienterbarhet där människor trivs och känner sig trygga.
  • Bebyggelse från Märstas tidiga framväxt, från bondebygd och senare omvandling till ett stationssamhälle, är viktiga kulturhistoriska spår som skapar förankring i historien och stora upplevelsemässiga värden. Den äldre bebyggelsen tillsammans med omgivande kulturlandskap ska ses som en resurs att bevara och framhäva i stadsmiljön för att skapa dynamik och stärka den lokala platsidentiteten. Märsta präglas till stor del av modern bebyggelse som tillkom från 1960-talet och framåt, då riksdagen fattade beslut om Arlanda flygplats och Märsta kom att utvecklas till en service- och bostadsort för flygplatsens personal. Bebyggelse som tydligt speglar
    denna samhällshistoriska utveckling är viktig att identifiera och bevara, inte minst för förståelsen av Märstas unika historia.
  • Kraftsamla kring och prioritera attraktivitets- och trygghetsskapande åtgärder.
  • Fokusera den huvudsakliga detaljhandeln och samhällsservicen till Märsta station och centrum. Verka för att stärka Valsta centrums attraktivitet utifrån dess roll som lokalt kommundelscentrum och mötesplats. Handel med skrymmande varor och andra inslag som kan komplettera utbudet i centrum ska fokuseras till befintliga verksamhetsområden i goda trafiklägen.
  • Värna den gröna infrastrukturen inom och i anslutning till Märsta och verka för att naturvärden också nyskapas vid bebyggelseutveckling.
  • Verka för att underlätta den gröna infrastrukturens behov av passager som främjar närrekreation, friluftsliv och ekologiska spridningssamband.
  • Stärk vattenkontakten och öka den allmänna tillgången till Mälaren.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Meddela fel på sidan

Här kan du meddela om du saknar något eller om du hittat ett fel på denna sida.


Jag vill ha svar till min e-postadress. Obligatoriskt om du vill få ett svar.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling.